Människans bästa vän, minne som och envis som har många hört om djur. Många säger att de älskar djur och att ha husdjur är mycket vanligt. Att på olika sätt inkludera djur till vår hjälp och nytta har sedan länge varit vanligt. Kor, får, grisar och hästar är vanligt på bondgårdar. Hundar och katter är mycket vanligt att människor har i sin bostad. Det vore ju konstigt ifall djur inte omfattades av våra uppfattningar om deras egenskaper. Vad som är relevant och intressant är att dessa uppfattningar har stora likheter med hur människor bedömer egenskaper bland andra människor – både avseende metod, träffsäkerhet och relevans.
Här gör jag av språkliga skäl en åtskillnad mellan människor och djur. Som är omskrivet på annat håll här, finns två fundamentala dimensioner vilka vi använder för att avgöra i vad mån vi har förtroende för någon. Det är med samma dimensioner som människor bedömer djur. En del djur bedömer vi som avsevärt mer kompetenta och varma än andra. Längst ner till höger i grafen – där vi hittar den kombinerade egenskapen mycket lite värme och mycket hög kompetens – befinner sig hajen. I dess diagonala motsatsposition – där vi återfinner mycket lite kompetens och mycket hög värme – befinner sig kaninen. Människans bästa vän – hunden – befinner sig i den mest önskvärda positionen högst upp till höger med maximal värme och maximal kompetens. I dess diagonala motsatsposition – med mycket lite värme och mycket lite kompetens – krälar masken.
Mellan dessa positioner och i mer eller mindre närhet av de ovan återgivna djuren befinner sig andra djur. Oftast med mycket lite relevans och träffsäkerhet, men inte desto mindre med egenskaper som de allra flesta människor uppfattar som alldeles sanna. Det här innebär att varje människa kan ha djur som förebilder med avseende på hur de vill vara och förändras för att kunna bistå andra.
