Det som står på den här sajten om hur människor tolkar andra människor – social perception – är inte personliga uppfattningar eller åsikter grundade på politiska eller religiösa övertygelser. Det är istället beskrivningar av resultat från vetenskapligt bedriven forskning av mänskliga beteenden.
Skillnaden är enorm och jätteviktig. Ifall religiösa eller politiska övertygelser ligger till grund för kommunikation, kommer målen för dessa verksamheter vara överordnade och innehållet i kommunikationen syfta till att påverka och förändra uppfattningar i enlighet med en viss religiös eller politisk övertygelse. Vetenskapliga resultat ska i så hög grad som möjligt vara befriade från sådant innehåll och redovisa faktiska observationer utan ideologiska eller politiska filter. Detta så att var och en kan ta del av resultaten, dra sina egna slutsatser och fatta självständiga beslut.
Kunskap om mänskliga beteenden som baseras på vetenskapligt bedriven forskning etablerades relativt sent. Avsevärt senare än sådan kunskap om biologi, teknik, kemi och fysik. Dessförinnan förekom gissningar och spekulationer; vetenskapligt baserad forskning började så sent som på 1960-talet. Den var då tydligt präglad av uppfattningen att människor är logiska varelser som bedömer social information på ett systematiskt vis; ett förhållningssätt som i efterhand har kommit att kallats för naivt.
Under tidigt 1980-tal hade forskningen omfattats av en förändring som innebar att man betraktade miljön som i hög grad påverkande mänskliga beteenden. Ordet kognitiv blev från och med då allt mer vanligt. Sedan början av 1990-talet präglas forskning av medvetenhet om att föregående epoker har gjort relevanta fynd och att mänskliga beslut i hög omfattning utgår från individens mål. Ett mått av cynism och kortsiktighet har sedan dess inkluderats som genuint mänskliga motiv. Detta senast tillkomna perspektiv beskrivs inte sällan som att det har bidragit till forskningens mognad och omfattar inte sällan motsägelsefulla mänskliga motiv.
